Inget är som i väntans tider...
Imorron är det 9/4 dock..!
Men mer efterlängtat är sommaren som aldrig kan tyckas komma hur snabbt än tiden känns fortskrida. Gräset börjar bli grönt, vindarna börjar bli ljumna, det är ljust längre på dagen, uteserveringar och grillsäsongen börjar närma sig... Seigt som fan är det att det inte är här än, man går å väntar, ingen slustsprut, utan håller likt en långdistanslöpare ut, för att komma i mål och få sommar. Tiden då allt är gôtt och inga problem existerar. Inga småförkyldningar, inga småjobbiga sysslor, allt är chill å roligt, så läget ska vara helt enkelt... Men "sämre" tider måste upplevas för att uppskatta de "bättre" tiderna. Läget nu är inte på något sätt dåligt, det är soft, trevligt och i värsta fall likgiltligt för närvarande... Tankar på sommaren med allt från jobb, ledighet, fest, chill, utomhusaktiviteter gör det dock lätt att hålla ut och gillande av läget för uthållandets maximerade effekt, istället för att hata på den "snabba" tiden som ibland upplevs som "långsam".
Tid är ett sjukligt konstigt fenomen, ibland känns det snabbt, ibland långsamt men det går alltid lika fort/långsamt - lagom t o m kanske?
"Tid är pengar och du har inte ens råd att köpa en klocka"
